Säker i fjällen

Så här sa man i fjällsäkerhetsutredningen:

"Med skärpa fastslås att ansvaret för den egna säkerheten först och främst tillkommer den enskilde.
Samhället måste emellertid ta ansvaret för att den enskilde blir informerad om detta personliga ansvar och vad detta innebär.
Fjällsäkerheten är en gemensam sak för den enskilde och samhället".

Ni själva och säkerheten
Innan man kan planera och genomföra turer på egen hand, tillsammans med familj eller kamrater är det en del som behövs.Framför allt insikt och kunskap.
  • Insikt om planering, vad som är realistiskt att genomföra, vad som kan inträffa, vilka prylar som måste med.
  • Kunskap om hur man uppträder på fjället i olika situationer och hur utrustningen skall användas.
Den kunskapen förvärvar man sig enklast genom den information och ut bildning som kan erhållas från organisationer, som verkar för friluftsliv i fjällmiljö. Främst då Friluftsfrämjandet och Svenska turistföreningen.

Fjällen ställer särdkilda krav: - Följ de erfarnas råd.

Några enkla men betydelsefulla råd har sammanställts i fjällsäkerhetsrådets broschyrmaterial.Du får det gratis från:

Friluftsfrämjandet, box 708, 101 30 Stockholm, tel. 08-454 85 50 eller
STF, box 3033, 103 61 Stockholm, tel. 08-463 22 00
 
Färdmeddelande
Ta för vana att alltid lämna ifrån er en uppgift om vart ni ämnar gå och när ni beräknar var på nästa ställe eller tillbaka.Ni lämnar ett så kallat färdmeddelande.Har ni gjort det noggrant har ett eventuellt spaningspådrag ett bra utgångsläge.

Ett färdmeddelande kan skrivas på vilket papper som helst, på fjällhotellen finns ofta särskilda blanketter som lämnas och hämtas på en bestämd plats.
Färdmeddelande kan annars lämnas till vem som helst. Bor ni på hotell är det inget problem, då är det grannen eller receptionen. Bor ni i stuga kan det vara grannen.

Det viktiga är att den som tar emot meddelandet verkligen vet att det är ett färdmeddelande och hur dags ni ska hämta det.Parkerar ni bilen vid vägkanten så lägg meddelandet väl synligt i bilen.

Men lämna också samma färdmeddelande till någon bekant hemma.

Färdmeddelande skrivs för både en och fler dagsturer. Vid längre turer som startar och slutar vid olika ställen kan man lämna färdmeddelandet till någon anhörig hemma. På det skall det stå vilken väg ni hat gått och när ni skall vara framme. Överenskommelsen blir att ni ringer före ett visst klockslag den aktuella dagen. Att skriva färdmeddelande är att ta hänsyn till sig själv och andra.Gör det alltid.

Kom ihåg!! Att riva färdmeddelandet är det första man gör när man kommit hem.

Även dagsutflykter kräver Färdmeddelande. Avvik inte från den planerade turen. Makulera meddelandet så fort ni kommit tillbaka.

I alla STF stugor finns det liggare, som vid besök ska fyllas i. Dessa uppgifter-namn-adress-vart man kommer från och skall till osv- är till för STF:s egen kontroll och statistik och således ej att betrakta som färdmeddelande. Uppgifterna är dock till stor nytta vid eventuell efterspaning.
Nödsituationen
Det finns flera orsaker till att man inte kan genomföra en fjälltur enligt planerna. En nödsituation kan uppstå.

Konditionen tryter, överskattning, för långa och krävande turer, felorientering bristande förmåga, dåligt väder, slarv, lavin, nonchalans, okunnighet, utrustningen felaktig, brister, inga reservdelar, sjukdom/olycksfall, oförsiktighet/otur, väder (vind, kyla, oförmåga eller panik vid oväntad, nederbörd, dimma), snabb väderförsämring
Utrustning för fjälltur med snöbivackering
Ryggsäck, Sovsäck, Tält mtb, Packpåse, Pjäxor, Anorak, snödamasker, Snöpåsar, Vindbyxor, Skidor med fångrem, Stavar, Täckjacka, Spade, Mössa med skärm, Vindsäck*
Säkerhetslina, Solmössa, Byxor, Reservskidspets, Skjorta, Verktyg, Tjocktröja, Stormkök, Undertröja, Köksunderlägg, T-shirt, Bränsleflaska, Halsduk, Bränsle, Skosulor, Tändstickor, Tumvantar, Kniv
Yttervantar, Bestick, Fingerhandskar, Kåsa, Strumpor, Stearinljus, Sockar, Toalettart, Kalsonger, Handuk, Långkalsonger, Karta* Kompass* Termobyxor, Solglasögon.
Superunderställ, Vallor+kloss, Ev,Bivackskor, Lavisond* Sjukvårdsart, Liggunderlag, Reservdelar, Extra remmar, Termos, Kamera, Film, Pengar, Anteckningsmtrl, Vindglasögon, Toapapper, Diskborste, Snösåg*
Det här är den utrustning som gör att man klarar sig bäst ifall man får oväder i fjällen.
Den rekommenderas av Fjällsäkerhetsrådet att ta med på ovannämnda tur.
Utrustningen
Något om utrustningen vid skidtur samt slädtur nome - nordisk:

För säkerhets skull måste viss utrustning alltid medföras.
Olika krav ställs med hänsyn till vilken typ av tur det är frågan om.
Här en lista på vad som bör ingå i utrustningen på en vinterdags tur.
De här grejorna ska finnas i ryggsäcken på alla dagsturer och bäst är om alla har var sin ryggsäck:
Matsäck, Vindbyxor, Extra vantar och handskar, Termosflaska, skidglasögon, Första förband Skavsårsplåster, (ett/sällskap) Personligt apotek, Godispåse, Halsduk, Skruvmejsel(en/sällskap), Spade(en/2,3per)Skärmmössa med skydd, Isoleringsband, Vindsäck(en per 2pers), Anorak, Extra tröja, Säkerhetslina, Liten ficklampa, Tändstickor, Några stearinljus, Liggunderlag, Skidvallor, Reservskidspets, Kniv, Reservbindning, Liten yxa.

Då man har ovanstående i ryggsäcken och karta kompass framme bör man vara klädd så här:

Kraftiga pjäxor, Varma strumpor, Långkalsonger och grenskydd, Skidbyxor, Damasker, superunderställ, Lång skjorta, Ulltröja, Ev vindjacka, Skidhanskar och gärna handledsskydd, Luva.
Snöspaden:
En snöspade skall alltid medföras vid fjällturer vintertid.
I handeln finns små, lättpackade spadar som är mycket användbara (tänk på att när du köper en lätt spade så måste den vara anpassad till kunna gräva i hård vindpackad snö) Spaden kan fästas utanpå ryggsäcken eller om den är delbar packas inuti.
Vindplagg och vindsäck:
Vädret kan snabbt växla i fjällen och ofta börjar det tillsynes helt överaskande blåsa kraftigt.
Att då kunna skydda sig mot vinden är utomordentligt viktigt.
Det gör man genom att alltid ha med anorak, vindtäta handskar, täta glasögon och vindsäck helst i klara färger.
Vindsäcken
Är ett måste på turerna.
I varje sällskap som går på tur måste det finnas plats för alla i vindsäck, de stora rymmer upp till fyra pers.
Vindsäcken är ett bra vindskydd där ni håller värmen under rasten.
Där värmer ni en kyld fot och där kan ni-om det behövs-sitta vänta på hjälp om ni har skrivit ett färdmeddelande och är på dagstur.
En vindsäck tar liten plats i ryggsäcken, är lätt att bära och är mycket uppskattad även under raster när det inte är nöd.
Den bör minst ha måtten 160-170*210-220 cm.
Den är då lagom för två men rymmer tre.
Vindsäcken har begränsningar men är ett alternativ till nödbivack vid ringa snödjup eller olämplig grävsnö.
Den ger aldrig samma skydd som en snöbivack.
Vindbyxorna:
Ska man lätt kunna dra utanpå skidbyxorna för att förstärka klädsen som ju ofta är tunnare på nedre delen av kroppen än på den övre.
De måste vara så vida att deutan svårigheter kan dras över pjäxor och var försedda med hällor.
Skaffa tillräckligt långa vindbyxor så att det går att fästa och lossa bindningarna utan att byxorna stramar.
Anoraken:
Skall var av koltmodell, inte ha blixtlås som delar den framtill.
Den skall vara lång och rymlig och försedd med stor huva, gärna med bräm, så att man kan skydda hela ansiktet.
Nertill skall den ha grenband som kan knäppas utan att den stramar.
Den bör vara försedd med stor bröstficka och två sidofickor att förvara utrustning i som man vill ha lättåtkomlig.
 Träna
Den bästa träningen i att klara sig i hårt väder får man genom att vara ute när det är besvärligt.
Rusta er väl och gå ut och var ute vid regn, i kyla och blåst.
Känn efter hur det känns och fundera över hur du reagerar.
Kan du tänka dig vara ute 10-20 timmar till???

Ta inga risker när ni övar.
Man behöver inte gå långt.
Skriv färdmeddelande på vanligt sätt.
 Karta kompass:
Karta kompass måste finnas med på alla turer - dessutom måste alla kunna använda dem: läsa kartan, ta ut kompass riktning osv.
Öva så att ni kan klara det i en nödsituation.
Fjällorientering i dålig sikt är bland det svåraste man kan ge sig in på.
På fjällkartorna finns stugor, vindskydd, leder, telefoner mm markerade.
Detta är viktig information.
Skaffa den senaste utgivna kartan innan ni ger er ut på den planerade turen.
Använd kartfodral.
Reparationssats:
Vid alla turer, lång eller kort, sommar eller vinter, är det bra att ha en del grejor för att kunna klara enklare reparationer på utrustningen.
Vem ser till sådana grejor verkligen kommer med.
Är man ett sällskap blir det lätt att man litar till någon annan.
Gör inte det utan ta själv initiativ att ta med eller åtminstone fråga för att vara säker.
Vid direkt ledarledda turer svarar ledaren för att grejorna kommer med.
Fundera på vad det är för grejor som kan gå sönder och vad ni behöver för att kunna laga dem.
Sjukvårdsutrustning
Här följer exempel på utrustning som kan kompletteras efter behov och typ av tur.

Första förband (armens modell),elastisk binda, kompresser och snabbförband för småsår, zinkhäfta 5 cm bred för behandling och förebyggande av skavsår (leukoplast).
Försvarets hudsalva, solkräm och läppsalva med solfiltereffekt, speciellt vid vårvinterturer.
Värktablett, t ex Bamyl. Noviformsalva mot snöblindhet, sax, säkerhetsnålar och febertermometer (av muntyp) också användbart.
Sjukvårdsmatrialet måste förvaras torrt.
Hjälptelefon:
För att en fjällturist ska kunna kalla på hjälp har rikspolisstyrelsen installerat ett antal hjälptelefoner.
En del av dessa är trådanslutna till televerkets nätmedan andra är anslutna till polisens radiosystem.
De trådanslutna telefonerna har hemliga telefonnummer för att undvika blockering av linjen vid en nödsituaion.
Hjälptelefonerna är monterade i stugor eller på en stolpe i terrängen.
I anslutning till eller på telefon finns en instruktion - flerspråkig - som talar om hur telefonen ska användas.
Med hjälptelefon kan polisen - fjällräddningen - meddelas i en nödsituation eller att den planerade turen kommer att ta längre tid i anspråk på grund av t ex oförutsedd väderförsämring.
På så sätt kan ett fjällräddningspådrag undvikas.
Hjälptelefon (ansluten till radiosystemet) medger att den uppringande avlämnar sitt meddelande direkt till polisen.
Med hjälp av trådansluten hjälptelfon kan man genom att 90 000 och begära "fjällräddningen" komma i kontakt med polisen.
I STF:s årliga skrift "fjäll" framgår var telefonerna finns.
Var inte rädd för att använda telefonerna för att få råd eller lämna meddelande som kan bidra till att ett fjällräddningspådrag undviks.
Ljus & Ljud:
På ett par olika platser finns ljusfyrar för att underlätta orienteringen.
Vintersäsongen 1979 genomfördes försöksverksamhet med olika typer av ljus & ljudfyrar.
Detta för att få svar på ljusets och ljudets förmåga att vara vägledare vid olika väderleksförhållanden.
Några beslut om fasta ljus eller ljud fyrar har inte tagits.
Fjällräddning:
Larm - hämtning av skadad eller sjuk:

Slå 112!

Begär "fjällräddningen", framför ditt ärende.
Eftersom jourhavande läkare är den som som avgör skadans art är sådan att transport (snöskoter, vessla eller helikopter) är nödvändig så tänk på följande:

  • Den skadades namn och adress.
  • Skadans art
  • Hur bråttom du bedömer det är med hämtningen. det kan finnas fler fall som är mer brådskande.
  • Den skadades/sjukes kondition och utrustning.
  • Ge exakt och rätt lägesangivelse gärna med terrängbeskrivning.
  • Meddela även vad du själv heter och varifrån du ringer samt vad du närmast tänker göra.

Om väderleksförhållandena är sådana att helikopterspaning kan tänkas eller hämtning av sjuk/skadad ska ske med helikopter, krävs speciella åtgärder för att påkalla uppmärksamheten.
för att underlätta för helikopterföraren att finna dig är det några regler som är viktiga att iakttaga.
Tänk på att helikoptern som letar kanske passerar din plats bara en gång.

  • Ta dig från oländlig och lutande terräng och sök upp en stor öppen plats.
  • Markera platsen med några färgglada prylar ur packningen - eller på något annat sätt.
  • För helikopterns sättningsplats krävs ett utrumme på 5 x 5 meter som inte lutar. Dirigera helikoptern till den platsen.
  • Gör det bekvämt för dig i närheten av landningsplatsen.
  • Var beredd att ge dig tillkänna genom att vinka med något kulört föremål.
  • Försök markera vindriktningen.
  • Om det är snö - försök stå kvar som referenspunkt medan helikoptern landar.
  • När helikoptern har landat, se upp för de roterande delarna. Närma dig helikoptern hukande och så att piloten ser dig.

Rörelse, färg och regelbundna mönster i en oregelbunden omgivning fångar lätt uppmärksamheten från luften!.
Att bygga och bo i snö och att tälta vintertid
Skälen till att bygga i snö kan vara olika
  • Vid en rast kan - om naturligt skydd saknas - lä byggas. Man kanske vill sitta bekvämt en solig dag.
  • Man kan under en fjälltur komma i en oförutsedd situation då liv kan räddas om man bygger en nödbivack i snön.
  • Snöbivackering möjliggör turer i fjälltrakter och vildmarker, som annars är oåtkomliga.
  • Tältbivack möjliggör turer i stuglöst land främst på vårvintern. Stor valfrihet vid turval.

Hur man bygger och bor i snön är således helt oberoende av den situation - oförutsedd eller planerad - man befinner sig i.
Man kan med anledning härav skilja på tre typer av snöbyggen, nämligen:

  • Blocklä. Vid en rast kan man göra det bekvämt för sig. Man kan få skydd mot vinden. Vindsäck är dock bättre.
  • Nödbivack. Man kan tvingas att bygga någon form av nödbivack för att skaffa sig ett drägligt skydd under storm eller annat oväderför att överleva.
  • Snöbivack. Man bygger planerat och i god tid när turen för dagen är slut någon form av snöbivack "man är rustad för att bo i snö.

 

>>>>>Lycka till på eran tur.<<<<<

 
Till sidans början